I de materiella tingen
Kärleken sitter inte i fysiska saker eller i materiella ting. Det är just bara saker, saker som är skapade för att vara fina, praktiska eller kanske till och med fula.
Men med sakerna följer minnen och känslor. Det är inte så att sakerna själva producerar fram det här utan det är vi människor som tillger vissa känslor till en viss sak. Man kan komma ihåg när man fick en viss sak eller hur man mådde när man använde saken.
Med andra ord så är det nog så att materiella ting är viktigt för oss eftersom de påminner oss om tider som inte längre är.
Som vigselringar till exempel, där är det per definition en materiell sak som är så intimt sammankopplat med känslor. Jag valde ganska kort efter Mias bortgång att sätta över vigselringen på höger hand. Det kändes rätt att inte skiljas från en för mig väldigt viktig sak men ändå var jag inte gift.
Nedan är ett citat från ett inlägg på Facebook som min kompis Niclas skrivit och som delar samma öde som jag själv då hans fru gick bort på hösten 2015 i livmoderhalscancer. Jag tycker han visualiserar det här med att gå vidare i livet på ett bra sätt och att relationen med viktiga materiella ting ligger på en sund nivå.
"Var tid har sin tid, har konstaterat att jag är inte gift längre jag gillar inte riktigt ordet änkling som det står i alla brev från staten osv. Känns som en gammal titel och man tänker på en gammal man, så vad är jag? Jag är jag och just nu skiter jag i titlar de får vara vad det vill.
Cirka 6 mån efter Therese bortgång flyttade jag viselringen från vänster till höger hand ett fint tipps jag fick från Jocke Samuelsson, då bestämde jag när det gått ett år tar jag av mig mina ringar. För det är inte i tingen hon finns utan hon finns i mig och framför allt i våra älskade söner. Men skulle jag känna mig naken utan dem då är det bara att sätta på ringen igen svårare än så är det inte."
-Niclas Adman
Tack Niclas för att du gav mig cred om mitt tips och nu tackar jag dig då jag känner att jag inte längre behöver använda vigselringen. Jag tog av mig den i ditt och Tobbes sällskap efter vi spelat in Podradio om anhörigas berättelser i cancersjukdom i Stockholm för några helger sen.
Det är inte i tingen våra älskade finns utan inom oss.
//Jocke
