Grattis.....
För ett års sedan så skrevs det första inlägget på den här bloggen. Det var starten på offentligheten i den här nattsvarta soppa till historia. Det har flutit en hel del vatten under broarna men samtidigt har tiden stått still. Mia har under det här året gått igenom i mina ögon fruktansvärda behandlingar rustad med ett psyke av stål och en inställning som utan problem kan flytta berg.
När bloggen startades så hade vi redan varit på resande fot i ett år, vi trodde aldrig, eller rättare sagt kunde vi aldrig föreställa oss att resan skulle behöva vara längre än så. Nu satt vi ändå här den 23:e september 2013 dagen innan den stora dagen O. O som i oro, O som i olycka men framförallt O som i operation. För den 24:e september 2013 genomgick Mia en på förhand väldigt oviss operation ( se där jag hittade ett O till). Vi satt och pratade i telefon, Mia på avdelningen i Linköping och jag hemma hos barnen. Intresset för hur det skulle gå för Mia var jättestort hos nära och kära. Det var då vi bestämde att vi skulle skapa den här bloggen för att ha som en informationskanal till de som ville veta. På det sättet kunde vi informera många samtidigt eftersom det inte var praktiskt möjligt att ringa till alla som ville veta hur det gick för vår stålkvinna.
Ganska snabbt blev bloggen någonting mer än en informationskanal utan den blev en ventil. Här skapade vi en arena för känslor, tankar, filosofier om livet och döden. Tror att bloggen har varit en stor hjälp för oss båda att få ur oss tunga tankar och annat som måste ut ur systemet. Med tiden har även människor som vi inte känner hittat hit och följt med oss genom uppgång och nedgång. Jag förundras fortfarande över all den omtanke och värme som ni läsare av bloggen sitter inne med. Det trots att ämnet är långt mörkare än modetips, shopping och träning.
Så grattis på 1 årsdagen bloggen!
//Jocke
