Uppdatering på njurfronten!
Jag ber riktigt mycket om ursäkt då vi inte uppdaterat på länge, läget har varit väldigt svajigt då ena dagen känts som om jag kan erövra världen till att nästa dag slita med mig passet o ta första bästa sistaminutenresa till något ensamt o ensligt ställe….
Status på min njure är att jag för en vecka sen fick insatt en sådan där rolig kateter som jag pratade om i förra inlägget! De ringde från njurstensenheten och sa att kan du komma upp hit kl 13 imorgon….. Jahopp, det var bara och åka upp till Vrinnevisjukhuset och se glad ut, ….jag var inte glad kan jag lova! Jag hade helst blivit remitterad till Linköping då de söver sina patienter under proceduren, INTE till Norrköping som istället väljer att göra detta under VAKET tillstånd och ge patienten värre mardrömmar än att ha Chucky The Doll på magen med en glänsande kniv i sin lilla dockhand och ett härligt skräckfilms grin på läpparna á la 80-tal.
Ja,ja…i det här läget så hade jag visst inget val utan det var bara o ta min svettiga hand o stoppa den i Jockes för att åka till Vrinnevi.
Väl där så sökte jag snabbt runt i rummet efter en påk eller något annat tillhygge som Jocke kunde slå mig medvetslös med men dessvärre så var det en rätt så kliniskt ren operationssal. Där fanns endast en gynstol, 4 datorskärmar, en liten stol för att lägga kläder på OCH en droppställning!!! Wiiiieehhooooo, en droppställning, då finns det i alla fall någon form av avancerad smärtlindring tänkte jag.
Jag fick i alla fall klä av mig och ”hoppa upp” i gynstolen, sen satte sköterskan en nål i min arm, kopplade in en slang och gav mig en liten mojäng med en knapp på. Nu snackar jag inte om någon enkel ON/OFF knapp eller en någon simpel volymknapp….nä, nä! Här snackar vi THE KNAPP! Knappen som såg till att det var någon go sörja som gick rakt från en påse rätt in i min mottagliga ven. Vi snackar en riktig herrejösses coktail som gjorde att alla mina rädslor och bekymmer över ingreppet flög bort fortare än en skata med eld i häcken. Man kunde visst trycka var 10 sekund på knappen….jag tryckte tills jag däckade!
Minnet hur jag kom hem är väldigt luddigt men jag har fått återberättat från min man att större leende på mina läppar var längesen han såg….
Så nu sitter katetern där mellan min njure och urinblåsa och förhoppningsvis gör den sitt jobb ordentligt så jag kan få någon smidig o lätt lösning senare.
På torsdag så är det dags för min magnetröntgen, den kommer vara riktigt nervös att utföra då min läkare kommer att ringa när han fått svaret för att meddela om det finns någon mer helvetescancer i min kropp…..
Wish me luck!
