Den där Churchill visste vad han pratade om när han myntade detta.
Beklagar den fattiga uppdateringen efter förra inlägget, det känns som om tiden stannade för oss och att vi hamnade i någon sorts vacuum när vi fick beskedet om fortsatt behandling. Men nu när jag har fått en del perspektiv på det så är det precis som gubben Winston sa, det är bara att fortsätta gå!
För att klargöra vad jag fick för besked så hade de då fått svaret från patologen där de gått igenom min tumör och kommit fram till att det fanns cancerceller 2,5cm ut från själva tumören, de ansåg att de fått bort den "radikalt" vilket är en form av "måttenhet" som de mäter i när de har att göra med cancertumörer. Att de säger radikalt är bra, så förhoppningsvis så har jag inga cancerceller kvar, men iom att det blev som det blev förra gången samt att det satt celler så pass långt ut från tumören så kör vi det här med strålning och cellgifter.
Samma dag som jag fick beskedet så blev det en längre stund jag satt där i mörkret, tankar for och det kändes som om döden satt bakom mig med ett hånflin och bara väntade på att få se mig checka in. Jag grät, jag svor, jag satt tyst.....Men sen tog jag ett djupt andetag, pekade ett långt symboliskt mittenfinger till döden och klev upp, insåg verkligheten och bestämde mig då att om det är det här som krävs....5 veckor av vad som kan gå bra eller även bli ett rent helvete....då får det vara så!
Känslan efter att verkligen ha bestämt sig, det spelar egentligen ingen roll vad det handlar om utan det kan vara att man ska sluta röka, söka nytt jobb eller som jag nu då, ge mig fan på att inte dö. Känslan efter när man verkligen bestämt sig för något "stort" är som ett stort lugn för själen. Jag som är en väldig kontrollmänniska kan tycka att efter man verkligen har bestämt så har man återvunnit lite av kontrollen man inte hade innan. Så de senaste dagarna har jag faktiskt mått rätt så hyfsat.
I fredags så fick vi chansen att lämna bort vår lilla plutt sen åkte resten av familjen och träffade våra kära vänner, känslan att få umgås med underbara människor och få känna sig "normal" för en stund är ovärderlig, mycket viktigt för tillfrisknandet.....Så de är så jag ska gå tillväga här nu innan allt för att tanka energi.
Herregud vad alla kompisar kommer vara trötta på mig...... =o)
/Mia
